genomminblick.blogg.se

Hejhopp! Hoppas ni har det bra. Jag vet själv inte riktigt om jag har det bra dock, lite svårt att avgöra. Förklarar mer senare i inlägget.

Rubriken är ett citat ur en låt som gått en hel del på radion det senaste. Vet dock inte vad den heter, eller artisten. Om någon vänlig själ nu vet det så blir jag väldigt glad om hen kommenterar och säger det.

 

De senaste dagarna har inte varit intresanta; jag har jobbat vidare med Jennans låt, tittat på ljudkort och konstaterat att dessa är dyra, samt ätit en jävla massa ischoklad.

 

Då går vi väl till årssammanfattningen dårå. Det här året har varit märkligt, minst sagt. Jag kan verkligen inte avgöra om det varit bra eller dåligt. Oavsett vad så har det varit historiskt. jag har förändrats mycket, men samtidigt inte. Jag har upptäckt nya sidor av mig själv i år, och vidareutvecklat gamla. Jag har blivit mer stabil i mig själv, samtidigt som jag är mer blowing in the wind than ever.

Ungefär första halvan av detta år har varit riktigt awesome på alla sätt och vis, för att sedan nå sitt crechendo i awesomighet, samtidigt med sommaren. Det var verkligen inget mörker under den tiden. Allt bara gick oförskämt bra för mig. Den andra halvan av året har dock varit lika bäcksvart som hösten och vintern. Jag mådde sämre än vad jag har gjort på flera år. Jag vill för övrigt passa på och tacka alla ni fina som stod vid min sida under den tiden. utan er vet jag verkligen inte hur allt hade slutat.

Det har aldrig varit några riktiga dödperioder då ingenting har hänt i mitt liv under detta år. Det gillar jag. Oavsett om det som händer är bra eller dåligt, så hatar jag tristess.

 

Jag skriver väldigt mycket om personliga grejer i detta inlägg känner jag, men det är just för att detta år varit så otroligt turbulent på ett personligt plan. Men mycket annat har ju också hänt. Rent organisatoriskt har nog året också följt årstiderna och varit awesome i början, och mindre awesome sen.

Kreativiteten har dock sprudlat detta året. Under egentligen hela tiden har det legat någon låt i bakgrunden. Hade mitt liv varit en film, hade det ständigt legat något soundtrack i bakgrunden. Både andras musik och min egen.

 

Nu känns det vemodigt att lämna 2014. Jag står just nu vid ett vägsjäl, även om jag inte riktigt vet vad mina val är. men ett val, och ovissheten som kommer av det, står jag inför. Att lämna 2014 känns därför lite vemodigt, eftersom jag kastas in i något, och jag har inte den blekaste aning om vad.

Samtidigt ska det bli lite skönt på ett sätt, att kanske nystarta. Att lämna gammalt mörker bakom mig, och stiga mot... vadå?

 

Det där var ungefär min årssammanfattning. Nästa inlägg kommer nästa år, och det året ska du och jag och alla vi tillsammans göra till ett riktigt awesome 2015. Gott nytt år!