Konsten att knäcka ett ägg...
...fick jag bevittna idag. Eller snarare konsten att knäcka ett ägg och underhålla mig extremt mycket samtidigt. Och eftersom jag är en okreativ/fantasilös fan, så blev det rubrik av det på något mystiskt sätt.
Men, dagarna som varit. I måndags var en ganska jätteordinär skoldag, tror jag. Mentorstid, ett skolans val då jag faktiskt arbetsmyrade. Sen engelska då vi skulle öva på Shakespeare-möget, och jag fick överdramatisera!!! Eller snarare skrika "I lose my senses!!!", och sedan göra det. Mycket charmigt, ändå.
Efter detta var det lunch, varefter gympa stod på schemat. Då skulle vi har kört friidrott, men jag hade ingen lust med det, så det blev promenad med Anna-Carin (resurs). Alltså det låter verkligen sjukt B det där, men det var det inte. För hon sprang runt och syntolkade grejer, och jag kom in i något sorts estetiskt mode. Jag menar, vi såg ett träd. och, där hade någon karvat in meddelanden!!!!! Alltså det är det mest konstfulla en människa kan göra typ, och jag borde göra det någon gång i livet. Snälla mänsklighet, påminn mig att jag måste ha karvat in en viktighet i ett träd innan jag dör. Förutom det sprang jag även runt och käkade harsyra och sånt där mys.
Efter gympan var det svenska, då jag personligt brev:ade mig, till någon uppgift som är tråkig. Urk. Sen kom jag hem och skrev låt! Den där fina som jag gjorde i fredags är nu nedskriven. Dess titel är "prolog", och den är bra. Förutom att jag inte kan den alls, för den är skitsvår, och de exakta ordalydelserna är viktiga.
I övrigt, förutom att vara lite smålåtskrivarhög, gjorde jag inte så värst mycket med mitt liv.
I tisdags var det en mysterisk dag. Vi hade NO då vi såg på när Truls gjorde plast. Vi fick bland annat lukta på amoniak och grejer, samt bevittna när Truls failar. Det sistnämnda var otroligt underhållande.
Sen hade vi musik, då vi redovisade språklåtarna. De, är, ur, världen!!!!! Jag behöver aldrig, aldrig, aldrig mer kännas vid fanskapet!!! Sen så gick ju redovisningen åt helvetes helvete, men den är gjord. Jag blev även lite småsur, för några franskabarn hade gjort en jättefancy/bra/politisk låt, som var en fet referens till franska revolutionen rakt igenom. Lägg på att den var extremt catchy också. Jag hade faktiskt anledning att vara sur.
Efter det var det matte, då jag fortsatte göra ingenting (och gömma mig för vår läskiga lärare). Sen var det någon lunchmög, och sen 20 minuters SO. under den tiden gick jag igenom mitt nationella, och det gick faktiskt bra. Väldigt mystiskt, eftersom jag typ var så ofokuserad en rimligen kan vara på ett prov, åtminstone på en av delarna.
Men efter SO:n var det pedagogisk eftermiddag!!! Så vad gör jag? Jo, jag tar tag i mitt liv och städar rumet. Kände att jag ville vara snäll mot mina arma föräldrar. Sen stälde jag mig och kirrade mat och grejer. Så, jag kände mig ambigös. Sen om jag var det är tveksamt, dock.
Igår, vad hände då ens? Jag blev klar med det lilla som är kvar på träslöjdandet. Sen hade vi NO då vi såg någon film om astronauter som det gick åt helvete för. Efter NO:n hade vi spanska, då jag gjorde mitt sista nationella!!!!! Det kändes otroligt befriande, faktiskt. Och jag och Emma gjorde en, för att vara mig, rätt så synkad high-five. Efter det var det lunch, som var ovanligt äcklig, till och med för att vara skolan. Det är nästan en prestation, faktiskt. Sen var det SO då vi återigen såg film. Denna gång en som hette "monopol", och var en humorgrej om när media bara styrs av ett företag, och dess ekonomiska intressen. Mycket kul.
Sen var det matte, och sen gick jag hem. Där chillade jag mest med livet.
Idag. Vad hände ens då? Jo, vi hade svenska, vilket var samma som körrep inför konserten. Jag ledde uppsjungning med hjälp av introlåten till "alla vi barn i Bullerbyn". Sen körde vi så det rykte, och det gick ganska bra ändå. Sen var det gympa, då jag chillade. Sen lunch, och körrep igen, då det gick ännu bättre. Sen spanska, då vi hade någon frågesport. Därefter hörni, så fick vi se konst. Eller, åttornas musikal. Varje år gör ju åttorna en sådan, och vi i klassen var nostalgiska till vår egen. Deras var dock jätteawesome, med growlande människor och grejer.
Efter musikalandet var det min sista sånglektion, då jag körde "äntligen på väg". Sen var det hemfärd. Väl hemma packade jag inför skolresan jag ska på imorgon. Jag har även via telefon bevittnat hur Linus lagade mat, därav rubriken. med hjälp av väldigt olika strategier lyckades han tala reson med några ägg. Bland annat genom att kalla ett av äggen för olika smeknamn. Hans brorsa kom även in i bilden och drygade.
Men nu är jag stressad som ni märker, för jag måste packa mer. Adjö!
