genomminblick.blogg.se

Hejsan alla där ute. Eller, typ inga alls, men vi låtsas att det är några som en kan kalla för alla, för det ser bättre ut. jag mår väl neutralt. Är lite oförklarligt stressad, och det känns som jag borde göra något vettigt som jag har glömt.

Rubriken kläckte jag ur mig idag. Vi hade för övrigt sjungit en låt om en kärlek som var för mycket precis innan, därav denna vackra rubrik.

 

Igår hade jag träslöjd, och jag tror bestämt inget av intresse hände, tyvärr. Sen var det NO-prov, vilket faktiskt gick bättre än jag trodde. Spanska på det, med tråkiga verb och intresanta samtal. Sen var det äckellunch och jag blev besviken (och hungrig. Sen var det SO då vi såg på uppdrag granskning-avsnittet om IS. Min första kommentar efter det var "kan en emigrera till månen?". Adams svar var typ något i stil med att "i så fall är jag på". Vi kände ju oss så optimistiska, och så. Det blev dock bra diskussioner om till exempel hur världen vore utan religion. Sen avslutade vi med att se en söt film, och jag tänkte väl typ att "jag stannar väl på jorden ett litet tag till åtminstone", ungefär.

Sen efter SO:n hade vi matte. Jag gjorde alls ingenting på grund av avsaknade bilderböcker. Så, jag läste, vilket var nice. Sen gick jag hem efter det, fortsatte läsa, åt god middag, gick med hund, pratade i telefon, städade samt packade. I helgen ska ju DU (delaktighet för unga) ha årsmöte, och jag ska vara där. Samt även få nöjet att socialisera i vår vackra huvudstad.

 

Idag var dagen ganska mysig, fast morgonen var seg. Vi hade svenska där jag redovisade ett recept jag hade lärt mig utantill. Det gick helt okejbra. Sen var det gympa och dans, och vi jobbade på ganska bra, faktiskt. Så vi är nästan klara.

Efter det hade vi en äcklig lunch. Dock var samtalen intresanta. Det började med att någon sa "asså har ni tänkt på att vi kommer skiljas efter nian?". Alla ba "neeeeej, byt ämne!!!!!" i kör typ. Så vi satt och deprimerade oss över det ett tag. Samt även om livet i allmänhet, för ungefär alla var ungefär jättetrötta på typ allt. Och då var min resurs jättesnäll, och tröstade oss. Asså, att kollektivdeppa är så charmigt! Eller, charmigare än att ensamdeppa i alla fall.

När vi suttit och deprimerat klart, hade vi kör. Det var en kvinna från Afrika där, som var en griot. Alltså en som typ sjunger, berättar historier och är almänt helig. Hon är typ matchmaker, kärleksrådgivare, drogbotare med hjälp av heliga krafter samt medlare med samma kraft. Hävdade hon i alla fall. Däremot hade hon helt säkert en cool röst, och hon sa bra saker. Och då sjöng vi alltså den där låten. Den var mys, men jag hade typ käkkramp, stämbandskramp samt mag-aj efteråt, ungefär. låten var dock jättesvår att sjunga, men det var mys.

Efter det slutade vi. Dock gick jag, Adam, Erica, Emma och Felicia till Åkanten och åkantade oss. De tre sistnämnda försvann dock lite allt eftersom. men innan det så hade vi jättekul och skrattade åt ungefär allt som går att skratta åt, och allt som inte går att skratta åt. Efter att folk drog hamnade jag och Adam i kulturskolans övningsrum där han spelade en väldigt fin låt för mig. Det ledde till ett super serious samtal-isch. Efter det att han gick på sång satt jag och skrev. Sen hade jag sång, och då övades det antagningslåtar. Sen skrev jag vidare, för att sen ha piano, för att sen ha musikfördjupning. Det var mys, fast jag kom tyvärr inte särskilt långt.

 

Efter det hade jag föräldramöte med klassen och deras föräldrar. Det var angående vår klassresa dårå. Det var lite småkaos, men charmigt, absolut. Efter det så kom jag hem och åt, ungefär. Nu ska jag göra annat!