genomminblick.blogg.se

Alltså, mina vänner, hej! Det är verkligen ett long time, no see-moment här och jag vet inte varför jag återvänder. Men tydligen gör jag det. Det känns finare än förväntat faktiskt, måste jag säga. Jag ska försöka sammanfatta den senaste tiden så gott jag bara kan, dock kommer det bli svårt.

 

Jag tror inte resten av februari hade så mycket intressant att bjuda på. Mars var dock lite roligare. Då var jag nämligen på en årsmöteshelg med US Syd som var mycket fin. För Linus hade sitt gymnasiearbetesmojs som var ett EP-släpp, vilket var oerhört kul att titta på. Jag satt stundtals och grät åt mycket fina låtar, så det var på den nivån. Under den helgen spelade vi även radioteater, samt hade ett årsmöte där gamla styrelsen avgick. Jag blev också vald till ordförande för US Syd vilket var mycket fint (och folk var söta när de grattade mig).

 

Den månaden fick jag även leda US Stockholms årsmöte, vilket var väldigt ärofyllt, då en bra mötesordförande är viktigt för ett bra möte. Jag hade också trevliga tider hos Rakel där jag bodde den helgen.

 

I början av månaden/slutet av februari (bear with me and the okronologi) var jag på en låtskrivarhelg med Systerskapskören. Och det var sååå fint mina vänner! Det var på landet, vår i luften, toffsvipor som sjöng, sol och gitarrspel sittandes i en ring på en filt utomhus. Mycket vackra låtar skrevs och nattsamtal och nattlig Laleh-stämsång hände. Oerhört harmoniskt och kreativt var det!

 

Jag minns alltså typ ingenting av mars, och inte heller av april. US Syd hade en oerhört mysig kick-off som jag höll i, vilket var spännande måste jag säga. Vi såg "nånting måste gå sönder", en film jag oerhört länge velat se. Jag minns också att jag bondade oerhört bra med Lucy typ hela den helgen, vilket var mycket fint.

En organisationsträff i Vimmerby hände också, och det var typ det. Jag fyllde år och så, och den dagen gled också relativt obemärkt förbi. Systerskapskören hade också ett uppträdande i skolans matsal under den månaden, vilket var spektakulärt framför allt eftersom Maskulin Ungdom hade skrivit en text om oss, där de jämför oss med cirkusdjur och pratar om Fjällräven-väskor. Det stycket snodde vi och använde emot dem, vilket var oerhört uppskattat av skolan.

 

Det kan också varit i mars eller april som vår ensemble körde ett uppspel då jag sjöng en av de mest sångmässigt utmanande låtar jag någonsin kört hittills, vilket är "dog Days are over" med Florence. Fina saker, då det typ satt vill jag minnas. har dock aldrig haft så mycket noja som inför den konserten. Usch!

 

Maj var mer spännande minns jag. Först och främst hade Systerskapskören ett mycket spektakulärt uppträdande på Lunda Pride. Vi körde samma föreställning som den i matsalen, dock med lite tillägg och utan Maskulint Ungdoms stycke. Men det var ett väldigt energifullt uppträdande minns jag, då vi höjde oss ungefär ett halvt tonsteg på typ 3 sekunder eftersom vi alla blev så glada och fulla av energi och pepp när vi stod där. Så oerhört vackert var det! Vi fick också beröm när vi satt på tåget på väg dit och övade, av några andra som också skulle till Pride. Så oerhört fint.

 

Förutom det hände det att jag samarbetade kring ett sökande till vårens stora vårkonsert som ett par i min klass gjorde. Jag kompade och det slutade även med lite sjysta O-stämmor. Vi kom inte in, men det var, som alla projekt jag är involverad i, engagerande. För så jobbar jag, jag kan inte göra projekt halvhjärtade.

 

Men vi genomförde vår vårkonsert, och det var spektakulärt, då vi körde "bohemian rapsody". Det är typ det jag minns, och att det var Amazing när flera hundra står och gör det på Malmö Live. Dock hade jag skoskav ifrån helvetet, mindre kul.

 

I juni fick vi avsluta vårt estetiskt kommunikationsprojekt med låtarna jag skrivit om innan. Jag fick också åka in till skolan när den var full av fulla studenter som skrek "viii går inte på boorgaar" och grejer. Fulla studenter + musikettor med instrument och grejer = en bild av oss som ambigösa och nördiga. Men, låten blev nästan bra till sist och vi repade väldigt mycket minns jag, och jag åt väldigt mycket oreo filled-choklad.

 

Skolan slutade dock, och vi hade medlemsforum. Fina grejer, dock med få deltagare. Och, vi avslutade mötet en timme innan avsatt tid! Jag skrev rätt, det var innan och inte efter! Det är helt galet sjukt, dock lite trisst för mysdebatter är mys. Jag planerade också forumet och det flöt typ vill jag minnas. En av våra personalmänniskor minns jag också satt vid ett piano och spelade. Ett piano som stod ute i regnet en sommarkväll av någon anledning. Mycket estetisk bild. Vi sjöng också karaoke, körde lajv och blev fejkbitna av myggor. Sen blev jag det på riktigt, inte kul... Vi bodde också på en oerhört mysig folkhögskola i Dalarna (som har en fet musiklinje).

På det forumet kan jag dock meddela att jag blev invald i US riksstyrelse, något jag kandiderade till på impuls ca 3 timmar innan kandidatstopp. Att komma in där var mycket finns, och jag hade dessutom väldigt brett stöd, vilket jag verkligen inte trodde.

 

Under juni hade också MeLiSa releasekonsert, så det blev en tur till Jönköping för att se den. De var oerhört duktiga de där, men hade för lite publik. Det var också tack vare den kvällen jag skrev en av mina skummaste låtar, en blues-jazz-isch experimentell röra. Oerhöhrt intressant.

Vi åkte dock från Jönköping till mitt första RS-samanträde. Det var oerhört mysigt vill jag minnas, det där samanträdet. Eller så var jag bara pepp på styrelsen i största allmänhet, vad vet jag? Peppigt var det.

 

I juli hade jag också en peppig låtskrivarutmaning med Linus. Den gick ut på att jag skulle skriva en text som var tänkt att han skulle sjunga, som han också skulle tonsätta och vice versa. Enligt mig blev det två väldigt intressanta låtar, och många reflektioner/analyserande om våra respektive låtskrivanden.

I samband med att det i princip blev klart, åkte vi till Venedig. US Syd alltså. En mysig resa då jag dock insåg att jag aldrig mer ska planera en utomlandsresa, för min planeringsgruppskollegas skull. Jag fick dock också stå mitt på en strand och göra sånguppvärmningar med Linus, samt stå i en tunnel och öva vibrato och där få aplåder av en random italienare. Vi åkte också oerhört mycket båt, då all stadens kollektivtrafik (och övrig biltrafik) hände på havet istället. Vi åt också massa god mat, kollade på instrument på ett musikmusseum och jag köpte hatt som gjorde att folk tyckte jag såg ut som en jazzstjärna. Andra tyckte dock den var ful när jag kom hem, så har därför inte vågat använda den. Jag och Lucy hade också fina deeptalks under den resan, då vi delade rum. Oerhört fint.

 

Jag var sedan hos min mor en sväng, innan jag drog till Stockholm pride där massa härliga pass hände. Jag bodde hos Rakel och Ronja i år igen vilket var fint. Ett pass om asexualitet/aromantik hände bland annat, där jag konstaterade att jag ville ligga med typ hela panelen. Den lilla haken var ju just att alla var asexuella... En av de kläckte även ur sig det legendariska citatet "jag brukar följa efter folk, och till sist vänjer de sig vid att jag följer efter dem. Sen blir vi vänner" som svar på frågan om hur en raggar (obs inte ordagrant). Ett annat svar var raggningsrepliken "vill du gå på en queerplatonisk date med mig?". Obs, jag kan inte förklara begreppet queerplatonisk. Dessa två citat var underbara!

Vi fick också träffa Edith en del som kröp runt i lägenheten och var söt. I prideparken hände också två roliga incidenter. Incident 1:

Vi (jag + Linus) går fram till en massagestation typ. Jag säger något på engelska till Linus. Massagemänniskan säger något på svenska till mig som jag inte hör, så det slutar med att hon pratar engelska med mig hela tiden. Oerhört underhållande!

Incident 2:

Jag, på inrådan av Linus, kryper upp i en jättejättegigantisk korsning mellan solstol och hängmatta. Jag sitter där och han tar en bild, hoppar sedan ner. Den lilla haken var dock att det stod "nya moderaterna" ovanför stolen, och med tanke på min min kan en ganska lätt tro att jag är moderat, vilket ju då inte är fallet. Utpressningsmaterial osv...

 

Paraden hände som avslutning på alltsammans, vilken var oerhört antiklimaktisk, mycket beroende på den dåliga musiken. Synd, då Jojjie-maria (en jätteawesome människa som även ledde vårt forum) var DJ. Den spelade dock Pokémon-låten, och som vi alla vet var hypen kring detta stor at the time och låten hypade därmed upp folk.

Efter paraden blev det dock ett jättejättejätteregn, så vi typ sprang hem. Sen stack vi och träffade Mickis. Det slutade med att det blev jag, Linus, Ronja, Jakob, Vickan och Mickis som satt på ett tacoställe och mös. Sen åkte vi hem till lägenheten, och Rakel dök upp. Av någon anledning följde jag med henne ut på Pokémon-jakt den kvällen, vilket var fint. Dagen efter följde hon även med mig på tunnelbanan till centralen bara för att vi skulle kunna kolla Pokémon.

 

Där var juli ungefär slut. Nästan hela augusti var jag I USA. Det enda intressanta som hände innan det var att jag fick träffa vad som senare kom att bli min pianolärare, vilken är en bra människa. Men. USA-resan var mycket fin. Jag åt avokadotoasts bland annat som var oförglömliga, och milkshakes som var jättejättejättestora, och omeletter fulla med ost, och vit choklad som var jättejättejättejättejättegod, och tofu i den godaste såsen jag ätit. Det är literally maten jag minns mest från den resan, inte typ alla grejer vi gjorde. Eller jo, vi såg "Florence Phoster Jenkins" (stavning?) som var relateringshumor på hög nivå, och musikerhumor... Och en söt pianistskådis som en led med. Vi träffade också min morbror vilket var intressant, samt var på ett musseum med massa musikgrejer där jag bland annat spelade in låtar. Vi gjorde maaaassa annat med som jag inte kommer ihåg just nu.

 

Sen kom jag typ hem och började skolan och följande hände:

. Jag har nu börjat en arrangering-komposisionskurs där läraren är jättejättejättemysig, och jag trodde först han hatade mig, men jag tror han gillar mig. Denna lärare heter inofficiellt Klasse P. Dock är alla kursare typ jättejätteduktiga och alla kämpar för att vinna Klasse P:s gunst.

. Jag har börjat i en folkensemble med en lärare som varit med i fricking Alla Fagra!!! Han ska dock lämna oss typ nu, vilket är ytterst bull.

. Vi har fått myspianisten från julkonserten till körledare. Vilket innebär frekvent lyssnande till hans hantering av ett klaviatur. En människa som kan få en att njuta av kompet till en sånguppvärmning, that's really fucking Amazing!

 

Förutom det har jag under september/oktober:

. Haft styrelsehelg med US Syd vilket är mysigt

. Varit på US Mitt:s styrelsehelg, vilket var intressant på många sätt. Många sms till Linus hände under den helgen.

. Haft ännu ett RS-möte, där jag kört bowling med politisk inriktning (han ilustrerade var käglorna var utifrån partier)

. Ännu en låtskrivarhelg med Systerskapskören hände, då tedrickande ute under parasoll hände. Repande lika så, samt inlärande av fina stämmor. Konstaterande att i princip hela kören var kära i någon hände med, och det slutade med att jag och Amanda gick på promenad och sjöng först bohemian rapsody och sen love is an open door (då massa andra hängde på med).

. En massa arrande har hänt, då jag kämpat för Klasse P:s gunst som alla andra (och kaaanske vunnit den, yeah!)

. En körkonsert hände, med konstant Johan-komp och en mysig norsk jojk.

 

Nu i helgen var jag slutligen på en ordförandekonfersns, för alla US ordföringar. dEt var nog det finaste jag varit med om på mycket mycket länge, med bondande om ledarskapets vedermödor, en Mathias från Norrland som petade på mig för att räta upp min hållning, alkoholfria drinkar, sushi, fina diskussioner och annat. Och kramande på Rakel och folk som hade kul åt de roliga ljuden vi hade för oss under tiden.

 

Vad som händer denna vecka skriver jag på en annan gång, men nu har ni en kortfattad sammanfattning. Men nu är klockan sent och jag måste sova! Adjö!